Förra torsdagen blev allt det sista klart på papper & med banken. Vi gjorde köpet & nu är huset vårt! Mitt & Johns.

Tror inte att jag nämnt det i bloggen, att huset tillhörde min farmor & farfar.

Alltså, dom levde här 45 år av sina liv. Pappa växte upp här & likaså min faster & farbror. Jag har växt upp här.

Det var i det här huset jag såg livet försvinna för min farmor, det var här jag såg farfar bli ensam kvar.

Jag hade inte en tanke på att jag ville ha det här huset förrän jag fick frågan.

Nu är jag så himla glad att vi bestämde oss för att ta över det & att det får leva kvar i släkten.

..och att få se farmors fina blommor blomma i vår trädgård får henne att kännas så nära. ♡

Det här känns rätt.