Ja, tänkre gör man väl mest hela tiden fast man inte tänker-på-att-man-tänker.

Men nu har jag varit medveten om vad jag tänkt och tanken kan inte försvinna.
Jag vet att jag gjort fel och nu vet alla de närmaste också att jag gjort det. Du säger att det inte kommer från dig men jag vet att det gör det. Allt som jag fick höra var en repris från när det hände.. och det kan inte stämma så bra om det inte varit du som sagt det. Min reaktion blev ilska... Men det finns olika ilskor iaf för mig. Min ilska var mer en besvikelse.. besvikelse över att du berättat. Du min bästa vän. Jag blev ledsen eftersom att jag inte hade räknat med att jag skulle få höra det och att källarn var du. Det var på fyllen och alla som har varit fulla vet att man överkryddar det man säger. så med det sagt vill jag berätta att det jag sa till dig inte var menat ordargrant.
du kommer aldrig bli som du vet vem. och du har varit min vän i snart 4 år, jag ränkar dig fortfarande som vän, jag ville att du skulle gå för att det gjorde ont, ont i hjärtat.

Och det gör nog ennu mer ont eftersom att du inte ens verkar bry dig. Den lilla berättselsen som kom upp på nyår hade kunnat varit slutet för oss, mig&John.. Du har inte hört av dig och försökt förklarat? visst det kan vara saker jag inte vet som jag borde veta? .. vad vet jag.. Hade velat hörat din historia av det hela, eftersom den inte verkar stämma överens med den jag och de andra hört?

besvikelsen övergick till ilska..