När rastlösheten kommer krypandes..

Idag har det varit en riktigt bakissöndag. Det ända som skiljer bakissöndagarna åt är att vi inte drack igår, alltså en rätt så stor grej. Antar att kroppen är inställd på att söndagar är trötta dagar.

Soffan har varit min bästa vän under hela dagen. John hade orken att ta sig från lägenheten och umgås med sina vänner. Jag stannade hemma pga. urinvägsinfektionen.. Känns bättre nu.

Rastlösheten kom bara närmare och närmare för ett tag sedan. Jag låg upp&ned vänd i soffan, jag pillade, nöp & bet på john innan jag kom på idén att gå ner och städa vårat förråd (som ser ut som en bortglömd soptipp). Sagt och gjort, nu har vi ett finare förråd och alla skor står uppradade på hyllor så att jag lätt kan hitta. :)

Nu kan jag med gott samvete kura ner mig i soffan & kolla på filmen som ligger och väntar på oss. Till filmen ska jag nog rota fram lite vanlijglass & smälta hallon till.

som sagt, en riktigt bakissöndag.





En fullerull fia.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0